lillaannisen

Jag så dokumentären Mitt huvud är en torktumlare som gick på TV ikväll.
En fantastiskt bra sådan.
Möten med människor som lever med diagnosen ADHD,
vanliga människor som du och jag.
Informativ och framförallt ingav den hopp, tycker jag.
Den målade inte upp en enbart nattsvart bild av hur det är att leva med ADHD,
utan visade också på att det kan vara positivt också.

Vi är alla olika, vi människor.
Vi har olika behov och fungerar på olika sätt.
Är olika känsliga för miljön vi finns i.
Trots det är kraven från det samhälle vi lever enorma.
Vi ska alla passa in i mallen för hur en lyckad människa är och hur den uppför sig.

Själv håller jag på att bli tokig av alla val vi tvingas göra hela tiden.
Det stressar faktiskt mig att utbudet av varor och tjänster är så  stort att
överblick är en omöjlighet att ha.
Jag håller på att bli galen av en sådan till synes enkel sak som att köpa en kulglass.
Att välja smaker är en extremt stressig situation för mig.
Minst 22 sorter att välja mellan, oftast fler.

Ibland var det nog lättare att leva förr, i alla fall ur vissa aspekter.