Missförstådd

Jag hatar klumpen i magen.
Den jag får av att inte nå fram,
inte alls bli förstådd.
Det är då tvivlen kommer....

Känslor är farliga,
tydligen...
Jag kan inte rå för det,
men jag är en människa som har känslor
och dessutom kan jag inte alltid dölja dem.
Det gör mig tydligen svår...
Shit, Annisen blir ledsen ibland...
Jag är nästan alltid glad,
men ibland inte.
Ibland är jag rädd, ledsen eller arg,
precis som många andra människor på denna jord är.
I alla fall inbillar jag mig att andra också är det....
Men....
Bit i hop och var tyst är tydligen det som gäller.
Vad gör jag om jag inte kan det då?
Vad gör jag om jag inte kan leva
som en zombie utan känslor?
Det sista jag vill är att skrämma andra,
vara en tyrann som kuvar och förtrycker...
Någon som påverkar negativt...
Dags att dunsta kanske....
Men vart ska en liten Annis ta vägen?


Kommentarer
Postat av: Anonym

Inte som koleriska Kristina då, som skrämmer slag på halva släkten - den ingifta delen - med sina vredesutbrott och depressioner. Och inte minst för att jag inte jämställer diskussion med konflikt. Stå på dig, man får visa vad man känner - om inte annat för att må bra själv.

2009-07-11 @ 09:15:45
URL: http://kristinaosophia.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0