Koh Lanta - Bangkok

Födelsedag och transferdag...

Jag och mammsen började dagen med en kort prommis på stranden innan frukost.

Sedan var det bara för mig att packa ihop våra prylar, som av någon outgrundlig

anledning verkar föröka sig så fort resväskan ställs ner och öppnas.

I och för sig ska nu de jeans, mysbrallor och tjocktröjor vi hade på oss hemifrån i stora väskan.

Ingen mening att ha det i handbagaget på inrikesresorna.

Det vi tagit ut från väskan och har på oss nu, uppväger inte på långa vägar

vare sig vikten eller utrymmet som våra "Sverigekläder" tar.

Vi hade bokat plats på bussen till Krabi som går från Lanta klockan 10,

och det innebär att vi skulle komma till flygplatsen runt 12-tiden om allt går enligt planerna,

och detta skulle innebära tre timmars väntan innan vårt flyg lyfter.

Hade jag haft is i magen hade vi kunnat ta bussen klockan 11,

men det här är ändå Thailand, och allt kan hända.

Ingen höjdare om någon av bilfärjorna år sönder och vi skulle missa planet.

Vi kom fram till flygplatsen i god tid, men resan var extremt varm.

Air-conditionen verkade inte alls fungera och svetten dröp av oss.

Att ta sig runt med lokala transporter i det här landet är ett äventyr i sig.

Minibussen vi åkte med hade aldrig tagit sig genom en svensk besiktning,

det är jag helt övertygad om, för det knackade lite skumt från bilen under resan,

men fram kom vi i alla fall J .

Sedan kör chaffisarna som galningar och jag var helt övertygad om att hela familjen
skulle dö första gången vi åkte minibuss här.

Trött och jetlaggad efter en lång flygresa landade vi på flygplasten på Phuket,
där vi hade förbeställt en bil som väntade på oss.

Chocken vi fick när vi kom ut i värmen från planet satt fortfarande kvar i kroppen

när vi steg in i bilen och upptäckte att det inte fanns bilbälten.

Hur ska det nu gå för utan bälten kan vi ju inte åka, for genom skallen,

men vi hamnade i alla fall inne i bilen och chaffisen började köra.

Det blev en tre och en halv timmes lång skräckfärd, till Koh Lanta,

som jag höll på att börja gråta då jag först såg.

Allt var skitigt och skräpigt, ett j-vla råttbo, var mitt första intryck,

men det ändrades på några få sekunder då jag såg havet, och stranden.

När jag sedan fick mat i magen, massage och en natts sömn var jag fast.

Totalt förälskad i det här landet, där saker ibland tar lite längre tid,

men allt går att lösa, där det är så annorlunda jämför med hemma.

Till en början ser det ut som ett enda kaos,

men tittar man lite närmare ser man logiken i systemet.

Det gäller bara att ta ha tidsmarginal och komma ihåg att tiden här inte spelar någon roll.

Jag är ju på semester!

Tillbaka till dagen...

.Nu sitter vi och väntar på flygplatsen och får borda planet till Bangkok om en halvtimme.

När vi väl kommer dit ska vi ha transfer ordnat till vårt hotell där vi ska sova i natt.

Det ligger jättenära flygplatsen och jag valde det eftersom vi måste vara på flygplatsen

igen vid 6-tiden i morgon bitti då mannens flyg från Stockholm anländer

och vi gemensamt ska flyga upp till Chiang Mai i norra delen av landet.

Vad vi ska fördriva tiden med när vi kommer till Bangkok vet jag inte än,

men det lutar åt att vi försöker ta oss in till stan för att äta något gott

och kanske se en film eller shoppa lite.

Det är ju trots allt min födelsedag, även om det absolut inte känns så nu.

Det enda jag ä lite orolig för är att det ska bli problem att ta sig tillbaka

till hotellet på kvällen inifrån city.

Taxichaffisarna i Bangkok är många gånger riktiga fulingar som vägrar köra

med taxameter och vill ha skyhögt betalt, men det löser sig nog.

Bilder...


Kidsen fördriver tiden på Krabi flygplats.


Jag på planet till Bangkok.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0