lillaannisen

Jo, hon drog på sig löpardojjorna, med de sprillans nya iläggen i,
tog med sig mannen och drog en vända i spåret.
Första gången jag sprang utan musik faktiskt. 
Min MP3:a ballade totalt ur, så det var bara att köra utan min kompis
E-type och Metallica i lurarna.
Iläggen kändes väldigt ovana först.
Som en stor knöl under trampdynorna i framfoten.
Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle kunna springa med dem,
men gav dem några 100 meter, och det fungerade,
så det var bara att fortsätta.
I början kan det tydligen göra ont i fötterna av iläggen eftersom foten är ovan,
så jag nöjde mig med 5 km + 1,5 km fartlek för att låta pumpen jobba lite.
Otroligt skönt och surkärringen försvann faktiskt!
Färsk pasta med tomatsås, kyckling och fetaost och
ett litet glas rosé hjälpte säkert också till.
O, jag glömde nämna förrätten...
snittar av pumpenickel med vitlöksphiladelphia och färska, frästa kantareller.
MUMS!!