Hur?

Hur kan ni älska mig,
trots all skit jag gjort,
frågar han?
För att du är den du är,
svara jag.
Hur kan ni finnas kvar,
fortfarande,
frågar han?
För att du är den du är
och vi trodde på dig och älskar dig,
svarar jag.

Vem är jag att dömma?
Mitt förflutna är ditt...
Jag vet bara att mentala avslut är fantastiskt sköna.
Idag styr jag!
Idag är jag inte längre arg och besviken.
Idag står jag stark,
men det var tungt då,
för många år sedan
när allt jag ville var att bli älskad
av den som ska vara så självklar.

Det självklara är ibland allt annat än självklart.
What goes around comes around.....

Jag är stolt över dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0