Bilder

Dags att lägga in lite bilder snart tror jag minsann...
Kanske på sonen när han var yngre och lockig
;)

Undran...

Hm, undrar just vilka som haft/har tålamodet att kika in på min
helt ouppdaterade blogg varje dag,
bara för att upptäcka att inget hänt.

Fascinerade....

I verkliga livet händer det dock massor,
men jag har varit urdålig på att skriva om det här.
Tiden har inte funnits helt enkelt.
Det tar på krafterna att leva och räcka till ibland.

Jag drömmer om en tid som komma skall,
då jag förhoppningsvis kan vara mer ego.
Nog för att jag redan är ganska ego idag,
i alla fall ibland.


Skön helg...sent omsides

Här kommer ett inlägg jag glömt posta och som är en vecka gammalt.

Oj vad fort det går när man har roligt.
Helgen tillbringades i Västerås och det var riktigt skönt,
eftersom de kommande helgerna kommer att tillbringas i Sälen.
Fredagkvällen spenderade jag varken i Stockholm eller tvättstugan,
utan jag och mannen var och tittade på köksgruppen en gång till, 
och slog till och beställde den.

Lördagen bestod av biltvättande och födelsedagsfirande av en jobbarkompis.
Först fick vi äntligen möjlighet att bjuda hem Robban och Sofie på lite
bubbel och snacks inna vi satte av mot Björnön och Annelies fest.
Vädret som under dagen skiftat massor stabiliserades och det blev en
magiskt vacker sensommarkväll som bjöd på både dans och myggbett.

Under söndagen lyckades jag infria två av mina mål denna helg,
nämligen att ta en tur till mitt svampställe och ta en löprunda.
Shit vad jobbigt det är att vara otränad, men så skönt det känns
när man väl har genomfört sin träning.
Värk kommer med all säkerhet att infinna sig, BIG TIME!!

Lust...

Det är svårt med lust.
Just nu har jag olika lustar som drar i mig.
En lust som vill sätta sig på tåget till El Stockholmo
för att spendera fredagskvällen där med lite småshoppande
och dinnerande med kära maken.
En annan lust vill bjuda över Tessan och Mats med kidz
för lite avslappnat umgänge och något gott att äta och dricka.
Den tredje lusten vill åka och titta på nya mattor och tapeter
och samtidigt svänga förbi och beställa köksmöbler.
Sedan var det tvätten och den har jag ingen lust alls att ägna mig åt.
Mest troligt spenderas kvällen i tvättstugan!


Pengarna ska rulla...

Visst, pengar ska användas men frågan är bara till vad
och hur mycket som ska få läggas på en viss sak.
Nu är det inredning det handlar om den här gången.
Jag och maken har gått och klurat ett tag på HUR vi vill
att vår lägenhet ska inredas på nerevåningen.
Vilka färger ska vi ha och framförallt vilka möbler ska få flytta hem till oss.
Just nu har vi vårt gamla köksbord med stolar och det känns inte alls helt 100%,
men igår tror jag faktiskt att vi hittade en pjäs som känns riktigt rätt.
Synd bara att det ska vara så attans dyrt med schysta prylar.
Å andra sidan blir det gansk dyrt i längden att vara dumsnål
och köpa något halvdant som håller hälften då länge,
om ens det.
Nåväl, nu ska vi bara processa alla intrycken i våra lagom stora
hjärnor och så kan kanske ett beslut fattas om inte allt för lång tid.
Det var ju leveranstid på grejerna också....

Färgmässigt tror jag håller oss till vit och grått,
men kanske, bara kanske lockas jag av att testa något halvgalet
som lila eller rött på ena väggen.




Avdammning

Nu känns det som dags att ta och damma av min kär blogg.
Sommaren lider mot sitt slut och just nu
vräker regnet ner utanför fönstret.

Jag har gått och verkligen saknat att blogga,
men av någon förunderlig anledning har inte tiden räckt till.
Prioriteringar är såklart det som det handlar om
och nu är det dags att ta ett krafttag.

Min vision är att använda mig av mer foton
och en liten dröm som jag har är att gå en kurs och lära
mig använda vår systemkamera ordentligt.
Just nu är min status där autoläge och tryck....
Synd på en så bra kamera,
men mannen tycker nog å andra sidan det är bra för
han får ha den helt för sig själv.

Nu är det dags att göra sig klar för jobbet....
Weehoo!!

När tiden rusar....

Iblannd blir det inte alltid som man tänkt sig från början.
Livet tar andra, oväntade vändningar och det som gällde för ett
halvår sedan är nu long gone.

Jag och hunken bokade och belalade våra startplatser till
Vätternrundan 2010 för nio månader sedan,
och då hade vi en helt annan ambition och tanke med hur årets runda
skulle genomföras än vi har nu, två dygn innan vi står startfållan.
Planen var att vi skulle vara grymt bra tränade och köra för kanonbra tider.
Verkligheten idag ser minst sagt annorlunda ut,
extremt annorlunda!!
Vi har 6 mil i benen och är nog så otränade som det går att vara,
men vi ska starta och göra vårt yttersta för att genomföra resan
runt den rackarns sjön tillsammans utan att bryta.
Viljan är stark och vi känner båda två våra kroppar så pass bra
att vi tror på att det här inte är en omöjlighet.
Årets runda blir en tur utan ambitioner på att sätta några personliga rekord
vare sig det gäller tid eller hastighet.
I stället ska vi gemensamt göra den här resan och försöka njuta av den
och hela arrangemanget utan att tokstressa genom alla depåer.

Nu drömmer jag och visionerar om att åka genom målet i Motala
någon gång under lördag eftermiddag och jag vet att tårarna kommer
att trilla då, både av lycka, stolthet och framförallt kanske av trötthet,
smärta och utmattning.
För tro mig, det är en väldig bedrift att cykla trettio mil runt Vättern
och alla som gör det är vinnare, oavsett tiden det tar.
Lyckan som fyller en när man sitter i parken med sin lättöl och pastasallad
går inte riktigt att beskriva och på lördag är det just den känslan jag vill vara full av.

Håll tummar och tår för att jag får en okej tur och att inga olyckor inträffar,
och ja, jag VET att vi är knäppa som startar,
men har vi någonsin valt de lätta och enkla vägarna, jag och hunken?
Nej, just det!!




Vikingadag

Den här dagen har vekligen vait lång och full av intryck och äventyr.
Annisen började dagen med en shoppingrunda i arla morgonstund,
eftersom MQ startade sin sommarrea för sina klubbmedlemmar redan
klockan sju på morgonen.
Som vanligt fanns de största fynden på herravdelningen,
så mannen och sonen, ja mest sonen fick en del grejer.
Jag fick i alla fall med mig några klädtrasor hem i påsen,
så sammanfattningsvis blev det en OK shoppingrunda.

Större delen av dagen spenderade jag sedan tillsammans med min
arbetsgrupp ute vid Frösåkers brygga i vikingabyn hos Puh och hans vackra fru Malin.
Vilka fantastiskt engagerade människor som verkligen brinner för
sin idé och dessutom har vågat föverkliga sina drömmar.
Vi grillade och åt en fantastiskt god och enkel lunch,
åkte en tur i på fjärden i ett stort vikingaskepp, pratade och umgicks massor,
lekte gamla lekar , bakade bröd  och sköt pilbåge för att sedan avsluta
med en lång och god middag inne i vikingasalen.

Jag började dagen med en otrevlig huvudvärk som inte ville ge sig
och dessutom frös jag som en naken hund under halva dagen,
men det gav sig framåt eftermiddage och sedan känndes det toppen.
Jag älskar mitt gäng och det är med blandade känslor jag har anmält intresse
för att eventuell arbeta med annat innom vår verksamhet till hösten.
Det är inte alls säkert att det blir något,
men det skulle vara roligt att göra något annat också,
att få utvecklas inom andra områden och att få lära mig nya saker.
Samtidigt har jag på många sätt ett perfekt jobb med ett underbart gäng,
så det är inte enkelt att veta åt vilket håll man ska gå....

Jag fick med mig sonen på en kvällsrunda med doggen medan hunken
byggde på sonens säng som nu nästan är klar.
Vilken fantastiskt skön kväll vi fick tillslut!
Som gjord för att njuta ett glas rosé på balkongen eller terassen,
men det blev bara cola och vatten för mig eftersom Annisen is on a mission.
Mer om det snart....

Love ya!!


Tillbaka...

Jag har inte slutat blogga,
det är bara det att dygnets 24 timmar inte riktigt räckt till
de senaste sex veckorna.
Vi har flyttat från villan till vår fina lägenhet inne i stan,
vid hamnen och trivs tokbra.
Det har dock varit allt annat än "a walk in the park"
men nu äntligen börjar ljuset i slutet v tunneln skymtas.
Dessutom har vi fått ordning på det autonoma nervsystemet,
det vill säga internetanslutningen.
Annisen är alltså tillbaka på blogghimlen,
om nu någon därute är intresserad av vad som sker i mitt liv
och vilka tankar som far runt i mitt huvud.

Kärlek en kall måndag!!

Hemma

Vi är hemma och mår efter omständigheterna bra.
Jag ska skriva om hur vi tillslut tog oss hem lite senare,
men först måste jag samla ihop tankarna
och komma i fas med allt praktiskt
som räkningar, hus, jobb och såklart ta tag i ersättningsfrågan.

Sedan vill jag lägga den här historien bakom mig
och börja tänka på den underbara semester
som vi faktiskt också hade,
även om slutet blev lite annorlunda.

Nu väntar en skön helg i Sälen med familjen.
Vi skulle ha firat med ett gäng goa vänner,
men eftersom vi blev så försenade är vi tvungna
att åka och titta till stugorna eftersom det framöver
kommer att bli fullt upp på hemmaplan med flytten.
Det känns dock helt OK,
även om det såklart hade varit så roligt att få umgås
en helkväll tillsammans, men det kommer fler tillfällen
snart så....

Ha en härlig Valborgshelg!!

Hopplost!

Vill bara meddela att en person kom med pa nattens plan.
Kanske  dags att media skriver lite om detta nu,
for vi ar sa manga som sitter fast har.
Kanske ar det mer spannande med Maddes brutna forlovning,
inte vet jag.....


Fast i Thailand

Snart har vi suttit två dygn på bangkoks flygplats där vi varje natt
försöker få fyra av de eventuella stand-by platser som kan finnas på planen hem.
Det är större möjlighet att vinna på lotto, eftersom planen redan från början är överbokade
med ungefär 20-25 personer och om nu det skulle finnas någon plats ledig är vi hundratals
har som köar om dessa.
Varje dag måste vi gå och ställa oss i kö för att sätta upp oss på stand-by till nattens plan,
sedan gäller bara att vänta tills 23.30 då alla köande står vid incheckningsdiskerna
med allt bagage och väntar på det omöjliga.
Det ställdes in totalt 6 plan till Arlanda och det har gått iväg ett extra plan.
Av alla människor från de andra fem planen har kanske ett halvt plan kommit med på olika stand-by
eller hittta på andra lösningar.
Kvar finns alltså människor som fyller minst fem plan och vi köar på redan överbokade flighter.
Är det rimligt??
Nej, naturligtvis inte, utan självklart måste man från Thais håll
sätte in extraplan och det så snart som möjligt.
Vi som är här har alla våra olika skäl till att komma hem.
Vi vuxna oroar oss för de konsekvenser detta får för ens privatekonomiska situation,
jobben, räkningar, deklarationer, husdjur,mm
Vår familj som ska flytta tänker naturligtvis på hur vi ska hinna med allt som det innebär.
Barnen längtar efter kompisar och ett normalt liv.

Att sitta instängd på en flygplats nere i källaren är ingen höjdare,
men vi kan inte vara inne i Bangkok nu av flera olika skäl.
Dels för att vi måste köa för olika saker halva dagen,
vi måste finnas här mitt i natten med allt bagage
och dels för att den upptrappade siuationen i Bankok medför att trafiken
ut till flygplatsen påverkas så vi skulle kanske bli fast i en gigantisk kö
om det nu skulle visa sig att ett extarplan sätts in med kort varsel.

Jag har gått från att vara en lydig svensk som suttit på hotell inne i Bangkok
och trott på det jag fått information om.
På att de kontaktar oss så snart vi har möjlighet att få åka hem
och att det är det bästa för oss.
Självklart har jag varit irriterad på att Thais info aldrig stämt
och på att budskapen skiftat, men ändå....
Sedan blev jag så glad och tacksam när vi fick beskedet att vi skulle komma hem.
Den känslan var dock kortvarig och då allt gick upp för mig på flygplatsen,
ja då brast allt...
Först tappade jag totalt greppet framme hos den oförskämda kvinnan vid incheckningsdisken,
sedan bara grät jag in några timmar och kunde inte fatta hur de andra människorna
som också var "fast" kunde se så coola ut och ligga på sina madrasser,
äta sina matlådor och stå i sina köer.
Det gick bara ett par timmar och sedan var jag också där.....
En man jag pratade med idag sa att han aldrig känt sig så maktlös i hela sitt liv
och jag kan inte annat än hålla med.
Vi kan inte påverka vår situation alls utan är helt utelämnade till Thai
som inte ens kan ge oss information som stämmer.
Vi vet absolut ingenting och det är en fruktansvärd känsla......

Ska jag skriva något positivt om vår situation är det att man lär känna
många andra trevliga männsikor från olika delar av Sverige och även andra länder.
Även flygplatsens omhändertagande av oss är jättebra,
för det är inte Thai som ordnar någonting här utan bara flygplatsen.
Vi får mat,dryck och frukt, det finns datorer uppsatta, ett gäng som masserar,
en läkare på plats, ja sådana praktiska men otroligt viktiga saker.
Svenska Kyrkans representanter här är också underbara och kom idag med bullar och saft.
Sådan små saker som i den situation vi befinner oss nu är ovärdeliga.

Nu på eftemiddagen/kvällen ska vi i alla fall ta en taxi till ett
shoppincenter som ligger en bit bort bara för att få miljöombyte.
Centrala delarna av stan håller vi oss som sagt borta ifrån av rädsla för
att bli fast om trafiksituationen kör ihop sig på grund av demonstratonerna.
Det skulle vara nice att få sola lite, men det finns inga direkta grönområden
(läs gräsmatta) utanför huvudbyggnaden och jag tror inte att det skulle vara så
uppskattat om jag la mig i bikini på gräsplätten som finns mellan körbanorna utanför.

Kärlek till er alla och glöm oss inte här borta....


R.I.P....

Det som inte får hända har hänt.
En människa vi känner har ryckts upp mitt i livet
och lämnar fru och dotter kvar.
Vad F-N ska det vara bra för?
Stoffe, vi tänker på dig,
vart du nu än befinner dig!
Så jäkla onödigt!!!


Tokig!!!!

Jag blir snart tokig!
Vi får så enormt dålig info om när vi kan få komma med ett pln hem,
och den information vi nu lyckas få genom att sitta i telefonkö i
minst hundra år visar sig aldrig stämma.
Först ska vi bli kontaktade när det finns lediga platser,
och det skulle inte vara ett problem att komma med ett flyg under
helgen eller i början av nästa vecka.
Vi skulle få det bekräftat under torsdagen.
Jo, tjena.....
Nu är alla plan fulla och vi står på kö,
en kö som dessutom verkar leva sitt eget liv
eftersom det dessutom finns en manuell kö.
Vi får inte veta någonting, förutom att de ringer oss när det finns platser lediga,
eller så gör det inte det utan vi ska själva ringa dem.
Vi ska absolut inte åka ut tilll flygplatsen och köa
eller så ska vi det för det är enda sättet att komma med ett plan.
Hänger ni med?
Budskapen varrierar och inatt fick jag info från deras contactcenter
att det skulle gå ett extra flyg nu inatt som vi hade stor chans att komma med
om vi åker ut i kväll till flygplatsen.
Nu på moronen finns det inget sådant plan och ingen info
om något planerat extaflyg heller.
Underbart!!!
Dessutom har oroligheterna tilltagit här i Bangkok
och igår var det tydligen stora kravaller alldeles i närheten av där vi befinner oss.
Vi var påväg ut för att äta middag,
men blev avrådda från att ge oss iväg från hotellet,
så vi följde det och stannade kvar, vilket kändes bra när vi såg på nyheterna.

Vi håller oss i området kring hotellet, för stänger de skytrainen igen är det inte
så bra att vara på andra sidan stan om vi nu skulle få klartecken från Thai att få åka.
Fatta vilken soppa vi hr hamnat mitt upp i!!
Nåväl, vi mår i alla fall bra och har det förutom strulet med Thai bara bra.
Kärlek till alla er som tänker på oss!
 

Bangkok update

Ja, då vet vi LITE mer om vår situation här i Bngkok
och när vi eventuellt kan tänkas kunna få komma hem.
Vi var igår till ett av Thaiairways kontor här och vi var knappast
de enda som har problem just nu.
Det var över två timmars väntan innan det blev vår tur,
men när det väl blev vår tur togs vi omhand enormt bra.
De kan i dagsläget inte boka på någon på planen defentivt
innan tidigast torsdag, men vi står i alla fall på väntelista
för att komma med något av planen på söndag, måndag eller tisdag,
så jag hoppas att vi är hemma i mitten av nästa vecka.
Helt klart är att vi har platser den 11 maj,
men då hoppas jag vid alla eventuella högre makter att vi är hemma,
annars har vi STORA problem med bland annat flytten.

Vi fick också tjejen på Thais kontor att hjälpa oss att få ut en voucher
för hotellnätter för våra poäng som vi har i deras medlemsklubb,
för att kunna använda på det hotellet vi bor på nu.
Hon fick verkligen lov att gå utanför deras normala procedurer för att
kunna hjälpa oss, och det är lite ovanligt,
för annars brukar det vara väldigt strikt med hur man ska gå till väga.
Nu visade det sig sedan på hotellet att det inte är så förmånligt för oss att
använda oss av vouchern eftersom det då inte ingår frukost och den kostar
2200 THB / dag för oss och hotellet erbjöd oss ännu lägre pris för vårt
rum från och med idag eftersom de förstår att vi befinner oss i en
väldigt speciell situation.
Vi får se hur vi gör, men jag är tacksam att vi befinner oss här i Bangkok
som ändå är en fantastisk stad på många sätt och priserna på riktigt flotta
hotell är överkomliga, likaså mat, dryck  och shopping.
Det hade varit värre att sitta fast i något svindyrt land!

Idag måste jag faktiskt shoppa lite schysta grejer att ha på mig,
för det börjar sina i packningen nu och strandshorts och toppar
är inte riktigt min grej att ha inne i en storstad.
Sedan ska vi ta en tur på floden upp till Wat Arun och titta på detta
fantastiska bygge.
Vi brukar "göra" ett tempel varje gång vi är här,
men vi trodde inte att vi skulle hinna med något den här resan.
Tänk så fel vi hade!!
Nu kommer vi att ha massa tid att lära känna Bangkok ännu mer,
så jag ser det som positivt.
Det som är lite "anti Annisen" i den här staden är att fyrfotade djur
med en lång svans förekommer rätt frekvent.
Jag pratar naturligtvis om råttor!!
Här om kvällen fick mannen oväntat besök i sin famn när vi var ute
och gick en sväng, för mitt på trottoaren kom en stor råtta farande.
Jag kan ta att de finns och skriker inte av att bara se dem,
men när de far fram runt mina fötter, ja då räcker det!
Snabba som tusan är de också!
Thailändarna runt omkring hade väldigt roligt åt mig,
som satt som en apa runt hunkens midja.
Dottern har betydligt svårare för kackerlackor,
men de kan jag ta på ett annat sätt.
Råttor är fördjävliga!!


Mer från Bangkok

Jaha, då sitter vi här,
fast i Bangkok utan att veta när vi får komma hem.
Det går i och för sig ingen nöd på oss,
förutom att det kostar oss en massa pengar som vi måste lägga på boende och så,
men det är jobbigt att vara totalt utan kontroll över vad som händer.
Nu ikväll fick jag veta av en person jag pratade med på Thaiairways jour
att alla flyg till Stockholm är inställda till och med den 22/4.
Vad som sedan händer sedan,
ja det vet ingen!
Vi blev dock rekommenderade att ta oss till Thais kontor här i Bangkok
imorgon för att göra en ny bokning på en annan flight
eftersom det är först till kvarn principen sm gäller när
det väl öppnas igen.
Hur vi nu ska kunna boka oss på plan som ingen vet om de går,
ja, det fattar jag inte, men å andra sidan är det mycket jag inte
har koll på för tillfället.

Vi bor som sagt precis vid MBK, på Praumwan Princess
och har ett riktit schyst rum på 26:e våningen.
Tills idag hade vi två fina rum, men nu har vi ett riktigt stort rum med
två dubbelsängar och det blir billigare.
Vi vet inte riktigt hur vi ska göra,
om vi åker tillbaka till huset i Mae Rampung eller om vi blir kvar här i Bankok.
Det beror lite på informationen vi får imorgon
och hur nyhetsrapporteringen ser ut.
Vi är dock enormt glada att vi har den utvägen att ta till om
det skulle behövas så tack för det svärmor & Leif!

När det gäller demonstrationerna känner vi oss trygga.
Visst märker vi av dem,
men demonstarnterna håller sig inom sina avspärrade områden,
som i och för sig ligger väldigt nära oss, men det är OK.
Det som kan ställa till det är ifall mílitären går in och "styr upp"
och då ska man hålla sig borta på grung av risk för kaos,
annars är det mest om de skulle stänga skytrainet igen som
det blir jobbigt att ta sig runt i stan.
Under helgen och idag har nästan alla av de stora varuhusen hållit stängt,
men de kanske öppnar igen imorgon.
Vi har i alla fall shoppat loss massor för vi trodde vi skulle åka hem,
men nu kanske vi får med oss lite till hem, när nu det blir....
Tur att vi har fina vänner som tar hand om våran älskade vovve
och ser till huset åt oss.
Tack Roffe & Catta och Malin & Linus,
vi får åtgälda er på något sätt!

Jag ska försöka lägga upp lite bilder imorgon,
nu har jag haft fullt upp med att försöka få grepp om situationen.

Till alla nära och kära, oroa er inte för vi har det bra!
Love!!

Status

Här kommer ett snabbt inlägg om vå situation just nu.
Vi befinner oss i Bangkok, på ett fint hotell som ligger
vid Siam Square, alldeles intill där demonstranterna
har sitt stor tillhåll.
Det är inget som stör oss överhuvudtaget, men visst märker
vi av dem, men det är mer som en stor festival.
Det vi märker mest är att många av de stora gigantiska shoppingcentren
är stängda som en säkerhetsåtgärd.

Vårt problem är att vi ska flyga hem i natt och som det ser ut nu
kommer vi troligen inte att kunna göra det.
Bangkoksflygplats är fullkomligt full av människor som väntar
på att komma hem till sina länder och där vill vi inte bli strandsatta.
Tyvärr får vi ingen information från Thaiairways, som vi flyger med
och det verkar som att  vi får stå för alla extrakostnader själva.
Kul!!!
NOT!!!
Just nu vet vi som sagt inget, men vi återkommer....

Attans, jag som saknar min Cleo så!!!

Songkran

Igår började firandet av det thailändska nyåret, Songkran
som pågår under tre dagar.
Det är en jättestor helg här då nästan alla är lediga och umgås
med sina familjer och firar för glatta livet.
Det är helt galet för folk står längst hela vägarna, åker på bilar
och kastar, sprutar och häller vatten över varandra och alla de ser.
Är du en glad turist som nyss anlänt och har en massa bagage
spelar det ingen som helst roll.
Du blir blöt, dyngsur, så är det bara!!
Vi har lärt känna ett gäng tjejer som har en massage och skönhetssalong
uppe vid White Sand beach, så dit åkte vi igår och firade med dem hela dagen.
Ungarna ansåg att de kommit till paradiset när de fick delta
i det största vattenkriget någonsin.
Kameror, mobiler och plånböcker måste förvaras i vattentäta bags
så är det bara!
Vi har haft en helt fantastisk dag, fantastisk och galen!


Kidsen in action!


Som extra krydda kyls vattnet ner med stora isblock!


Förutom att blöta ner varandra så smetar man puder på varandras
kinder för att på så sätt önska varandra god lycka under det kommande
året.


Barnen är i paradiset, vart annars får man ha öppet vattenkrig under
tre dagar där det är ttillåtet att blöta ner alla du ser!


Här sitter vi på ett av våra favvoställen, Jinda´s för att äta lunch
och vi är totalt genomblöta, allihop

 


Budda View

För ett par dagar sedan,
tidsuppfattningen är inte som den ska när vi är här nere,
hittade vi smultronstället Budda View som ligger ute på piren i Bang Bao.
Vi satt där en eftermiddag och njöt av watermelon shakes och drinkar
och bestämde oss då för att bo här några nätter.
Vi har nu varit här i två nätter och ska bo kvar åtmindstonde
en natt till, kanske mer..
Personlen här är kanontrevliga och gillar verkligen att prata med gästerna
och det betyder att deras engelska är bra och hela tiden utvecklas,
vilket ibland inte är en självklarhet på alla ställen och maten är grym.


Här sitter jag och hunken vid ett av de låga glasborden som har öppet
undertill så man sitter och dinglar med fötterna över vattenytan.


En kall och god Magarita!


Kidsen njuter av watermelonshakes!


En liten bit av paradiset!



En relaxande Annis!


Min kvällsutsikt!


Sovrummet med jättefina sängar!


Badrummet är också jättefint!


Den här bilden är inte den bästa, men jag tycker att den förmedlar
den härliga stämningen här på kvällen med trevliga människor,
god mat och riktigt schyst musik.


Kvällsbild från relaxbryggan!

Elefanter

För några dagar sedan var vi på en elefanttrekking i skogen,
eller djungen, kalla det vad ni vill, i norra delen av Koh Chang.
Först så red vi en tur på en timme och sedan fick vi mata dem
för att sedan avsluta med att bada tillsammans med dem.
Det var en jättebra utflykt och just den här arrangören är riktigt bra
och elefanterna mår bra och tas omhand fint.


Jag och dottern på "vår" elefant Baioke som är en dam på 32 år.


Här rider vi genom en öppnare del. Terrängen var ganska kuperad
och färden gick genom både skog och fruktplanteringar där det
växte pomelo och durian.



Mannen och sonen fick ironiskt nog den minsta elefanten,
trots att de var störst av alla som var med.


Under nästan hela färden fick jag rida på elefantens huvud och
det var verkligen ingen lätt match.
Balansen fick sig en rejäl träningsomgång!


Här sitter dottern fram sista biten på trekkingen.


Här får jag en stor "elefantkyss" när den tar bananen från min mun!


De som driver elefantcampen hade ett gäng urgulliga och lurviga
små hundvalpar som vi såklart inte kunde låta bli att gosa med.


Det är inte svårt att smälta när man gosar med så här mysiga vovvar!


En tjej som inte är så liten längre och en gigantisk bajs!


Jag och kidsen badar med elefanten.


Det är inga små djur som vi badade med, men de är otroligt
smidiga och försiktiga.


De gillar att bli rejält skrubbade på ryggen, precis som jag!
Att ungås med dessa fantastiska djur på nära håll under två timmar
var en härlig upplevelse och jag är glad att göra den här utflykten.


Tidigare inlägg
RSS 2.0