lillaannisen

Nä, inte jag inte!
Imorgon fyller jag 36 år och det känns faktiskt helt OK.
För ett år sedan var jag och ungarna i Thailand och väntade
på att mannen skulle komma ner.
Föga andade jag då hur livet skulle se ut ett år senare.
Att vi skaffat oss en ny liten familjemedlem, mattes goa Cleo,
som är oss så kär att hon är en av anledningarna till vi nu
sålt huset och köpt lägenheten i stan.
Visst, stugorna i Sälen hade vi precis införskaffat
men att det skulle bli så viktigt för mig och att
vi skulle tillbringa så mycket tid där kanske jag inte
riktigt hade förtsått eller räknat med.

Vad hoppas jag nu då av morgondagen?
Ja, en god frukost tillsammans med familjen är
aldrig fel och nu när det är helg så betyder det att vi kan
sitta och njuta av den utan att känna stress över något tåg
som ska passas eller över att lektioner eller möten börjar.
Jag hoppas på en skön morgonprommis med mannen
och hunden i mitt liv och skulle nu något barn, mot förmodan
vilja göra oss sällskap vore det också trevligt.
Om det är soligt och skönt ute kommer jag att varva skidåkning
med att sitta på renfällen och njuta och gärna med en kopp kaffe.

Önskar jag mig då något?
Nej, eller jo faktiskt....
Jag skulle vilja ha nya boken av Giorgio Faletti,
mannen som skrev "Jag Dödar",
men mest av allt vill jag bara ha en skön helg med min familj
och äta god mat och kanske dricka lite gott vin.
Lammet & Grisen, kan det vara något??
Problemet är att går vi ut och äter på lördag så missar vi
finalen av Melodifestivalen.
Hm...svåra val!