Reflektioner...
Jaaa!!
Teknisk misär
Argghh
Insnöade....
men det blåser riktigt rejält och vi hade tänkt att ta en tur
till Lindvallen och Sälfjällstorget för att fika och titta runt lite,
men vi bestämde oss att stanna hemma i stugan istället då
vi såg hur det drev igen på vägen.
Ingen höjdare att fastna i en snödriva i minus 18 grader
och rejäl vind som gör att det verkligen blir superkallt.
Istället tände vi brasan, dricker gokaffe och varm choklad med grädde
spelar spel och bloggar lite ;-).
Cleo sussar i soffan eller framför brasan
och tycker att det är helt OK att hela flocken tar en
sådan här mysdag tillsammans.
I kväll väntar bastun, tex-mexmiddag och så ska vi självklart
titta på spektaklet Melodifestivalen.
Hoppas Dolphan är med i kväll!!
Ute!
bra, nervöst och lite skumt.
Bilderna blev toppen och de får verkligen fram
hur fint vi har det!
Vissa kanske tror att vi stylat av bara tusan,
men allt som oftast har vi faktiskt så där...
Ja, jag har plockat bort kaffebryggaren,
tagit ner bilder och teckningar från kylskåpen och lite annat
så att det inte skulle se för personligt ut.
Det var fotografen nog med att påtala,
att det inte skulle se ut som att vi aldrig tänkte flytta ut...
Lite ont i hjärtat gör det av att tänka på att någon annan
ska ta över stället där vi trivs så bra,
men samtidigt vet jag ju att vi ska påbörja en ny
och spännande period i våra liv.
Hoppas nu att det är flera som är intresserade så att vi
får det vi vill ha för huset, men jag känner mig trygg med
vår mäklare Margareta och den bedömning hon gjort,
och dessutom ligger utgångspriset bra till och det kan
också bidra positivt till utvecklingen av försäljningspriset.
Att gå ut superlågt med värsta lockpriset tror jag kan avskräcka
och göra eventuella köpare irriterade,
lika så att gå ut alldeles för högt i utgångspris.
Det är som en lägenhet i samma hus där vi köpt,
i porten bredvid, i nästan exakt samma skick som vår
där utgångspriset låg 800 000kr högre än vårat.
Den har varit ute till försäljning länge och vi bjöd på den,
men det budet togs inte ens på allvar av mäklaren,
ändå var det fullt rimligt.
Det går väl så länge man har en försäkring mot dubbla boendekostnader,
med även den tar slut och då är det kanske inte så kul....
Frågan är om inte jag hade bytt mäklare och kanske anat att
värderingen inte var helt 100%:ig.
En kall morgon på fjället
¨Det är kallt nu, minus 17 grader och framförallt så blåser det rejält.
Det gör att snön driver runt så det är bara att ta fram skovel och
skotta fram till lillstugan.
En kall Annis med skoveln i hösta hugg!
Cleo gräver för fullt i snön efter vad som troligen är en liten mus
eller åtmindstonde en gång under snön som hon känner lukten av.
Dagens Annisen
och jag törs inte tänka på hur många gånger jag sjungit med
i texten under dessa, öh.....snart 24år.
I dag upptäckte jag att under alla dessa år av skrålande
har jag sjungit fel, tvärfel!
Inte på en litet sketet ord i en liten obetydlig mening som
ingen ändå lägger märke till, nej ska man göra något fel
är det lika bra att göra det rejält och statsa på refrängen!
Det här är pinsamt att erkänna,
men det är endast genom sina fel man växer,
så here it comes....
Shot through the hart
And you're to blame
You give love a bad name
ja, så går början på refrängen,
men jag har i alla år skrålat
shout to the high......
Pinsamt, ja i alla fall om man nu räknar sig som en donna
med lite koll på de gamla rockbanden!
Klart...
Det gick jättebra och jag hoppas att bilderna blev fina
och gör huset rättvisa.
I morgon runt lunch kommer vår mäklare, Margareta
att lägga ut huset på nätet och då är det skarp läge.
No retreat no surender!!
Det kändes lite speciellt då fotografen, Karin Eggeborn
ville ha i stort sett alla lampor och alla ljus som fanns tända
fast det var mitt på ljusa dagen, men jag litar på att hon kan sin sak
och säger hon att det blir bättre bilder då, ja då är det så!
Jag råkar ju dessutom gilla levande ljus så det blev ett antal att tända...
Fasen, det känns lite skumt att sälja det här stället
som vi trivs så bra med och som jag tycker är så fint!
Jag älskar verkligen hela nedervåningen med sin
öppna yta och färgsättningen med det vita och gråa
och så fondtapeten...
Det positiva är att nya lyan också är toppenfin
och får vi bara fixa till det lite och sätta vår prägel på den
så kommer det att bli minst lika fint och hemtrevligt.
Kanske är det lite trist att läsa om alla mina tankar kring
husförsäljnng och lägenhetsköp,
men det en stor sak i mitt liv nu och det känns lite,
eller faktiskt mycket läskigt efterson jag inte gjort den
här resan tidigare.
Det är väl som med allt annat,
när man väl fått kläm på det är det enkelt och odramatiskt
och förhoppningsvis kommer jag att tycka att det var "a walk in the park"
om en sådär två, tre månader.
Ungefär som nervositeten och oron jag kände då jag flög första gången
eller inför vår allra första Thailandsresa.
Shit vad jag var nervig då!!!
Och nu senast när jag drog iväg själv med kidsen hade jag bara
flygbiljetter bokade och packade timmarna innan flyget gick.
Allt gick på rutin och jag kände mig så säker på både
själva resandet och på att jag hade koll på landet och hur det fungerar där.
Erfarenhet och rutin gör en trygg!!!
Nu är det dags för mig att göra den här resan,
husförsäljningen, och bli trygg i den.
Coolt!
En vanlig sketen onsdag...
Jag och mannen fungerar kanske inte helt
enligt logikens mönster ibland,
eller så är det helt enkelt det vi gör!
I morgon kommer fotografen som ska plåta
huset inför det som ska läggas ut på Hemnet och Bovision
och användas i annonser.
Lite att pyssla med för herr & fru J alltså,
kanske någon tänker då och det är helt rätt tänkt.
Vi valde dock att angripa problemet från ett nytt håll,
köra lösningsfokuserat i kombination med njutning.
I stället för att tokstressa från början åkte vi och handlade lite,
lagade en god pasta som avnjöts med ett gott rött vin.
Det var både trevligt och välbehövligt att sitta ner en stund
och bara prata och koppla av.
Dessutom kändes fixandet efteråt mer OK!
Att jag kommer att slita som ett skollat troll i morgon
innan fotografen kommer är en annan femma,
och ja, jag vet att det mesta inte ens syns på bilderna,
men det är mentalt viktigt att det är i ordning.
Förresten tog jag en stund och kollade på gamla bilder
som mannen fört över från min gamla dator.
Shit vad tiden gått fort och vad många underbara minnen
det väckte till liv.
En riktig goding
Vilken kille jag träffat en liten stund idag!
Jisses, jag är inte värsta bebisfantasten som blir totalt
uppslukad av små knoddar,
men den här lilla killen på hela tre dagar var bara FÖR go!!!
Det ska bli spännande att få följa hans upptåg genom livet
på samma sätt som det är häftigt att umgås med storasyster
Elsa och höra på hennes funderingar kring livet och se
hur hon domderar med Cleo.
Det är mysigt med vänner som ser till att vi får vår dos av
bebis och småbarnsmys även då det var ljusår sedan vi var
i den situationen själva.
Dessutom är det bra träning inför barnbarn!
Skitdag...
Taxin har ställts in den här morgonen.
Jag orkar inte fara runt som en skållad ekorre hela tiden
för att tillfredställa andras behov före mina egna.
I går hade jag en riktig skitdag på vissa sätt.
Gick omkring med en fet orosklump i magen
över allt möjligt, huset som kanske ingen vill köpa,
personer på jobbet som jag försökt nå i över två veckor
och när jag äntligen får tag i berörd människa genererar det
bara en massa extra strul som genast börjar gnaga i mig.
Pricken över i:et var då iPhonen valde att totaldö,
eller den fungerar, visst
men det har inget SIM-kort anser den
och ett SIM-kort är liksom en vital del i en telefon.
Jag kan varken ringa eller ta emot samtal,
något som känns lite angeläget då vi dels håller på och
ska sälja ett hus med alla samtal det innebär och dels ska vi
hyra ut lillstugan nu under det som är kvar av skidsässongen.
Just nu är det sportlovsveckor, så det känns LITE akut!!!
Att vi dessutom ska fota huset på torsdag,
ja, inte vi utan en fotograf och det ska ut på Hemnet
innan helgen känns superjobbigt och blottande.
Det känns som allt är i en enda stor röra här hemma
och jag vill ju självklart att det ska bli bra bilder så att
några bli riktigt sugna på att bo här.
Jag vet hur jag tänker när jag tittar på lediga objekt på Hemnet,
är det rörigt och med mycket skit och toalettbortstar framme,
ja då sjunker intrycket rejält.
Fasen vad skönt det ska bli att åka "hem" till Sälen i helgen
och bara stressa ner.....
Ännu skönare ska det bli då hela den här resan är över,
då huset är sålt och kontrakten påskrivna.
Då kan jag koppla av och ladda inför flytten och min föhoppning
är att allt är klart då vi drar till Thailand.
Nä, nu är det bara att dra igång och sätta fart inför en onsdag fylld av möten
och visst ja, det är min tur att fixa fikat....
Bajsphone
Låst SIM, inget SIM.....
WTF!!!
Och riktigt pissigt bemött på Telia blev jag ockå!
Hoppas nu att synkroniseringen med datorn betyder
att alla mina kontakter finns sparade där,
annars blir det jobbigt.
Fetjobbigt!!
Under obestämd tid kan jag få låna en bajsdålig
rosa skittelefon från telia.
AHHGRRRR!!!
Jag är så arg!!!!!
SKIT FAN!!
Så det så!!!
....
Nu känns det LITE bättre.
Lunchprommis
ligger på mig när det gäller Cleo är det himla skönt
att komma ut på lunchpromenaderna med henne.
Bara att komma ut i ljuset och den friska luften stund är skönt
och jag kan nästan tycka att det är lite meditativt.
Jag älskar verkligen min fina, goa vovve!
Döden
Det känns som döden finns alldeles runt knuten hela tiden.
Fick nyss redan på att "gammeltanten" i huset snett mitt emot
dog i helgen och för en månad sedan dog en annan granne
hastigt och väldigt olustigt.
Döden är aldrig nice,
men är man gammal och har levt ett långt och innehållsrikt liv
känns det nog ändå ganska OK,
både för anhöriga och en själv den dagen allt tar slut,
tror jag i alla fall.
Det värsta är när döden drabbar en som är mitt i livet,
eller ännu värre då livt knappt hunnit börja.
Fasen vad orättvist det känns då.....
Mina tankar finns hos ett gäng människor i min omgivning,
både nära och lite längre ifrån,
som lever med rädslan för den ovälkomna gästen döden
ständigt närvarande.
Ärligt
För att ta det här samtalet jag var tvungen att ringa i dag som exempel.
Någon skulle få ett besked av mig som personen i fråga inte räknat med
och sådeles troligen bli lite besviken.
Shit happens, kanske någon nu tänker och visst...
Life goes on, men jag tycker det är jobbigt att göra människor besvikna
även om det som i det här fallet handlar om något jag ska pröjsa
dyrt för som kund.
Min första instinkt var att låta hunken ringa,
men sedan bestämde jag för att göra det själv i rent terapeutiskt syfte
och dessutom inte linda in mig i några dumma små vita lögner
utan helt enkelt säga som det är: vi har vänt oss till någon annan!
Hur gick det då?
Jo, superbra och dessutom var det så skönt när det var över,
för hur dumt det än låter har jag gått och gruvat mig för det under helgen.
Superduper utåtriktade Annisen som nu äntligen börjar våga säga saker som
kanske inte alla alltid håller med om, som är lite obekväma.
Hallelulja!!
GRATTIS!
I går fick fina vännerna en liten son,
och Elsa blev storasyster på alla hjärtans dag.
Kanske en liten Valentin?
Ett stort grattis!!
...och jag längar tills vi får komma och snusa
och beundra honom.
I dag...
I dag tänker jag på en toppenfin vänninna som förhoppningsvis
får en frisk och go liten bebis under dagen
(om den nu inte redan kommit under natten).
Jag hoppas att mannens tåg inte är hutlöst försenade,
att alla mina papper som jag behöver för jobbet
ligger på min kollegas skrivbord,
reddo för Annisen att hugga när jag susar förbi.
Jag hoppas också att det jobbiga telefonsamtalet som
jag måste ringainte blir allt för tungt
och att det andra samtalet som jag väntar på
innehåller en bra deal.
Jag tänker på vännerna i Thailand och hoppas att de har det skönt,
på våra stugvänner från GÖteborg som myser i Sydafrika
och så längtar jag tills det är dags för mig att kliva på planet till Bangkok.
Inte så lång tid kvar nu!
Massor av mina tankar går också till en alldeles, alldeles underbar
och fin vän som jag önskar jag kunde hjälpa mer.
Fin måndag på er!
Skum känsla
den här helgen då det känns som vi har tusen saker att fixa med
inför försäljningen av huset.
Rensning av garaget är en sak vi verkligen måste ta i tu med
för fy tusan vad med skräp som ligger där.
I alla fall...
Attans vad konstigt det kändes i går kväll att sitta och äta
med vin och tända ljus klockan åtta.
Då brukar vi annars passera trakterna kring Vansbro
och vi dricker absolut inte vin, möjligen kaffe.
Det var inte helt nice att titta på väderprognosen dock.
Sälen skulle få strålande sol hela helgen
och det värker faktiskt lite i hjärtat mitt av längtan dit.
Just den här kluvna känslan över vart jag hör hemma
eller snarare vart jag vill vara är riktigt jobbig ibland.
För det är ju så att det får vissa konsekvenser att alltid,
ja nästan i alla fall, vara borta på helgerna,
hur mycket jag än älskar Sälen, stuganoch allt vi tar oss för där.
Hur många mysiga pizzakvällar med vännerna har jag inte missat?
After work med jobbarkompisarna en fredag
minns jag knappt när jag var på senast.
I helgen ska vi fösöka klämma in ite socialt liv mellan
allt jobbande och turer till IKEA och det ska bli trevligt.
By the way, det kändes riktigt bra med mäklaren som
vi hade här i går, så nu är jag lite lugnare med den biten.
Lägenheten
Här kommer några bilder från lägenheten.
I det här huset, högst upp på våning 6 och 7 kommer jag och resten
av familjen att husera från och med i maj. 
Sommarutsikt från terassen högst upp.
Här finns gott om plats för både matbord och solstolar
så jag kan aldrig tänka mig att jag kommer att sakna vår altan
som vi har i huset.
Gräsmattan är jag helt tvärsäker på att jag inte kommer
att sakna, mossan likaså!
Sommarbild från balkogen som har utsikt åt andra hållet,
in mot hamnen och stan.
Jag gillar att balkongen är stor och inglasad och att den har
spotlights i taket. Här kommer jag att trivas!
Köket har väldigt öppen planlösning och påminner i upplägget lite
om hur vi har det nu. Jag har blivit beroende av min köksö,
och vi ska göra en liknande lösning här.
Hallen, som inte alls är så smal som det verkar här på bilden
utan faktiskt ganska rymlig.
