Rörd till tårar

Alltså Annisen är inte speciellt blödig i vanliga fall,
men jag blir så rörd att tårarna trillar
när jag läser om de helt fantastiska marathonprestationer
som några av "mina" bloggerskor igår genomförde.

Jag har aldrig träffat dem men följt deras uppladding
inför gårdagens lopp under hela våren.
Så jäkla duktiga tjejer!!!
WOW!!!
Nästa år vill jag också springa in på Stadion hög på endorfiner
och med känslan av att "jag gjorde det" i kroppen.

Målet är satt och i juli börjar resan...


Dagens tur

135 km blev dagens cykeltur.
Jag mötte upp mannen nere vid Lögis,
där han cyklat Företagstrampet med sitt jobb.
De ställde upp med två lag och de rullade
i mål som 1:a och 4:a.
Mannen var faktiskt snabbast över mållinjen
på typ 52 minuter.
Bra jobbat!

Sedan rullade vi ut ur stan och tog oss
en rejäl runda.
Snittet låg på 25,4 km/h och det är OK.
Jag hade velat köra 15 km till, men mannen
var ganska så sliten och dessutom hade jag
grymt ont i ryggen.
Varför då då, undrar någon kanske?!
Jo, jag passade på att klippa större delen av vår
häck medans mannen cyklade Företagstrampet
och det är en killer för ryggen.
Häckklippning alltså!

Nu pizza och tonfisksallad....
Räkna själva ut vem som ska ha vad.
(Sardeller är grymt gott  till tonfisksallad!!!)


Nästa mål!

Jag har en dröm!
Alltså, självklart drömmer jag om massa saker,
men något jag verkligen vill vara med om och delta i
är New York Marathon.
Jag inbillar mig att det är en helt fantastisk upplevelse,
både själva löpningen och allt runt omkring.
När jag känner mig riktigt taggad, ja då ska jag satsa....
Den dagen jag ställer mig i starten för det loppet,
ja då ska jag inte kunna skylla på att jag är dåligt tränad.
Annisen är ingen långlöpare, långt ifrån,
men jag är envis som en liten röd gris.

Varför skriver jag om det här nu då?
Jo, idag går årets Stockholm Marathon av stapeln
och det går ju bara inte att låta bli att inspireras av
all den energi som alla taggade löpare utstrålar.
Jag följer några bloggare som ska springa
och jag måste medge att jag är avis på dem.
Avis på känslan de har när de närmar sig mål
och vet att de fixat det.
Genomfört den resa de jobbat så hårt för att klara.

Jag har min resa kvar
och jag vet att när jag cyklar den sista biten in mot
mål i Motala kommer tårarna att rinna över mina kinder.
Troligen av både utmattning och glädje,
men mest av stolthet.
Jag kör bara mot mig själv,
och det här är min dröm nu.
Min dröm om att "besegra" den där jäkla sjön.
Ett annat år kommer jag absolut att satsa på en schyst tid,
ett år då förutsättningarna ser annorlunda ut.

Vi har alla olika mål med livet och
ett av mina nu är balans.
Balans och glädje!

14 dagar

Två veckor kvar!
Träningsmässigt ligger jag kasst till.
Mentalt är det bättre.
I år ska jag runt,
så är det bara!

Jag har funderat på att byta startgrupp och
försöka få en start några timmar tidigare än planerat.
Som det ser ut idag ska jag dra iväg 04.36 tillsammans
med ett stort gäng från cykleklubben.
Min tanke har varit att åka med gruppen som ska köra
på runt 12-13 timmar, och jag tror att det är OK,
men om jag nu tvingas släppa så är jag rädd för
att det blir lite ensamt de sista 10 milen,
och det vill jag absolut inte känna.
Jag tror att en startid runt 02.30 vore perfekt!
Tyvärr gäller kravet på lyse då, men vad tusan,
mitt sitter ju redan där, och en timme i mörker grejar jag.
Kylan tror jag kommer att fungera eftersom jag inte kommer att behöva
stanna i depå under den kallaste timmen och då riskara att bli kall,
vilket jag blev förra året då jag fick frossa i Gränna och satt i värmetältet
i en timma, med en otålig man brevid mig.

Vätternuppladdning är i fokus nu....

Växlande väderlek

Igår när jag cyklade fullkomligt vräkte det ner,
men när vi åkte hem från Frank,
ett par timmar senare
syntes inte skymten av ett moln.
Nu strålar solen från en blå himmel....
Fortsätt så snälla solen, för Annisen
vill så gärna få sommar och varmt nu.
Värme och bruna ben vill jag ha!


By the way...

Things is about to change....
Livet kommer att bli annorlunda.
Snart....
Vi gör det igen...
Det tar steget ut i det okända,
men det kommer att bli toppen.
Bättre att kliva på tåget än att stå kvar på perongen
och undra hur världen såg ut.....
:-)


Frank rules

Åh, vad nice vi haft i kväll, jag och mannen,
trots att det bara är en vanlig sketen torsdag.
Först skumpa, lite plock och en  drink på The Circus Bar,
sedan middag inne på Frank.
Halstrad mälargös serverad tillsammans med en getostrisotto,
färska rödbetor, örter och balsamicosås till varmrätt
och så delade vi på en citrontarte med färska bär och citronsorbet
och varsinn dubbel espresso.
Mumisch!!!
Det var alldeles för länge sedan vi var ute och åt,
hunken och jag, för även om vi nästan alltid äter riktigt
god mat hemma är det så soft att bli omhändertagen
och serverad god mat och goda viner ute på en bra restaurang.
Dessutom älskar jag softa miljöer med skön musik....
Mmmmm.....

Vardagslyx är nice....
Men från och med nu är det totalt fokus som gäller...
No more skumpa för Annisen tills den där jäkla sjön är besegrad.
Tränad eller inte, runt ska jag.....
Basta!

Blöt

30 km i hällande regn och en vind
som stundom höll på att blåsa mig
av vägen och ner i diket blev resultatet
av dagens cykelträning.
Snitthastigheten vet jag inte eftersom cykeldatorn
slutar att fungera när den blir tillräckligt blöt, vilket den blev idag.
Dock skulle jag tippa på 27-28 km/h...typ.
Det var knappt några som dök upp till dagens pass,
bara ett gäng från den supersnabba grupppen
och så jag då....en liten Annis som kör medelsnabbt.
Hm...undrar om vädret spelade in
när alla andra valde att stanna hemma?
Jag kunde hälla ut vatten ur skorna när jag kom hem,
trots att jag hade damasker och som tur var har jag fått låna
min jobbarkompis J´s cykelregnjacka för utan den
hade jag blivit totalt nerkyld.

Nu.....till The Circus för vad jag tror blir en
jättetrevlig kväll.

Ont...igen

SK_T!!!
Jag har ont i halsen!!!!
Varför blir det så här, igen?
Hoppas det släpper tills imorgon,
annars kör jag tusan ändå!
Ont skall med ont fördrivas.

Tävlingsdags

Dags att dra till Arboga med sonen som ska
tävla i Västmanlands Cup.
Dagens etapp är MTB,
alltså hans grej fullt ut.
Vi ska hyra en racer till honom under nästa vecka
så att han hinner öva inför nästa tävling.
Det är toppen att det går att hyra hoj via cykelklubben,
både med tanke på att det ger en möjlighet att prova på
en annan form av cykling utan att behöva lägga ut
runt 10 000 pix och eftersom han fortfarande växer så det knakar.
Han kommer garanterat att behöva en större cykel nästa år,
men då är han troligen färdigvuxen, på längden alltså,
inte mentalt ;-)

Cykelkväll

72 km blev dagens runda och snitthastigheten
låg på 27,5 km/h, vilket känns helt OK då
motvinden gjorde oss sällskap även denna gång.
Solen, som strålat hela dagen valde att
försvinna bakom ett stort molntäcke och
precis då vi började rulla kom regnet.
Trots det var turen riktigt nice!
Undrar om Lance tänker så kring sina träningar?
Typ, åh, vilken skön tur jag körde idag....
Nej, där är det nog snarare:
Åh, idag höll jag bara på att svimma av utmattning tre gånger.
Det är väl det som skiljer männen från grabbarna.
Tur för mig att jag är kvinna då!!!

Phu...

Som ett utskitet russin...
Ja, så känner jag mig
!


Hur?

Hur kan ni älska mig,
trots all skit jag gjort,
frågar han?
För att du är den du är,
svara jag.
Hur kan ni finnas kvar,
fortfarande,
frågar han?
För att du är den du är
och vi trodde på dig och älskar dig,
svarar jag.

Vem är jag att dömma?
Mitt förflutna är ditt...
Jag vet bara att mentala avslut är fantastiskt sköna.
Idag styr jag!
Idag är jag inte längre arg och besviken.
Idag står jag stark,
men det var tungt då,
för många år sedan
när allt jag ville var att bli älskad
av den som ska vara så självklar.

Det självklara är ibland allt annat än självklart.
What goes around comes around.....

Jag är stolt över dig!


Sugmärken

Hm...
För ungefär tjugo år sedan förstod jag inte
det som idag är självklart och uppenbart.
Jag kunde inte förstå varför pojkvännens mamma
blev så putt på hans sugmärke på halsen.
Det gör jag idag!
Alltså, det är inte speciellt snyggt med ett
stort, saftigt märke på halsen.
Inte alls, faktiskt!

Exakt så här ser sonen ut...
(OBS bilden är lånad)

:-)

Jag kan inte låta bli att lägga upp den här....


SHIT!!!

Ursäkta en liten Annis,
men ungefär hur bra är inte det här?
Jag får dubbel ståpäls med krull!!!


Wow!!

Annisen gillar klänningar,
det lär väl alla som känner mig ha förstått vid det här laget.
I torsdags hämtade jag hem min rosa dröm från sömmerskan
och den satt som en smäck!
Den här klänningen som prinsessan Madeleine hade igår
då de besökte Göteborgsoperan är jag totalt kär i....
En kortare variant tror jag dock är mycket mer användbar.
Hm...I´ve got a mission!!

Madde är helt sagolikt vacker!!

Sommarplaner 2009

Jag och mannen har börjat slipa på sommarplanerna,
eller man kan väl säga att vi egentligen lade grunden
redan före jul då de första konsertbiljetterna införskaffades.
AC/DC på Ullevi den 21 juni!!!
Sedan gick det ju bara inte att låta bli att åka när två giganter
som U2 och Madonna bemödar sig att styra kosan mot lilla Sverige.
Vi har alltså tre konserter inbokade redan och det är i och för sig
hanterbart, men....

Det råkar vara så att Metallica gör en två timmarsspelning på
Sonisphere Festival den 18 juli i Hultsfred där även en massa
andra bra band som the Hives och Primal Scream spelar,
och min stora sorg vara att jag missade deras konsert  i mars,
eftersom vi var i Thailand då.
Att den sedan ställdes in och kördes i maj,
ja det kunde ju inte jag veta då biljetterna släpptes...
Det känns alltså givet att vara i Hultsfred den 18 juli.

Sedan kommer Depeche Mode till Arvikafestivalen som är
den 3-5 juli, och mannen vill jättegärna gå och titta på dem
och jag har inget emot att följa med eftersom de också är grymma.

Brittan gör föresten också en spelning i Stockholm den 13 juli,
och även om hon inte direkt är min största favorit är hon en
grymt duktig artist och det skulle vara skoj att se henne live.

Börjar bilden klarna?
Jag och mannen funderar på att skippa Franska rivieran helt
och istället satsa fullt ut på en svensk sommar fylld av konserter och festivaler.
Fast tält skippar vi och skumpa funkar även i skogarna runt Arvika eller på Ullevi!!

Spikar

Jag älskar mina handsmidda spikar.
De är så vackra...
De kommer troligen att användas som hängare
uppe i stugan på en vit vägg.
Annars har jag dem bara till prydnad.
Och, ja, mannen tycker jag är knäpp!

Nässköljning

Näst på inköpslistan, före både mjölk och bröd
stå en nässköljare.
Jag HATAR att vara täppt och snorig om vartannat
och nässköljning är, enligt de som vet,
tydligen ruggigt effektivt mot förkylningar
och allehanda andra saker....


Ganska snygg och nästan lite erotisk!
:-)


Helgens fix

I fredags satta jag, mannen och sonen av mot Sälen
för att fixa med köket i stugan.
Dottern var hemma hos en kompis och hade "tjejmys"
så vi fick klara oss utan henne.
Sonen följde med under stark protest,
men när vi väl kommit fram gnällde han knappt
någonting under hela helgen.
Jag tror faktiskt att han tyckte det var ganska så skönt att
bara ta det lugnt eftersom han mådde riktigt risigt.

Vi har fått gjort riktigt mycket  och det känns skönt.
Varmvattenberedaren är borta från köket och den ska
i fortsättningen stå i badrummet, där vi ska bygga ut lite
så att den och en liten tvättmaskin ryms.
Skåpen är på plats och nytt golvspån är inlagt,
taklisterna är målade en gång och kablar,
rör och annat skit ligger och sitter där de ska.
Rakt och fint dessutom!

När man håller på i en stuga som har några år
på nacken tar det sin lilla tid att renovera.
Det mesta kräver lite fixande och trixande,
eftersom allt inte är räta vinklar och raka linjer,
men det är lite av charmen.
Det blir i alla fall riktigt bra,
och det är så skönt att ha fräscha köksskåp
där vi förhoppningsvis slipper framtida hyresgäster
i form av någon liten mus.

När mannen tog bort kåpan från säkringsskåpet
hittade vi en mumifierad sådan med huvudet liggande bredvid.
Den hade troligen fått en rejäl kyss...

Så här kan det gå om man sätter tassarna i fel skåp!


Snörvel, fräs och snor

Det snörvlas, snoras och fräses friskt här hemma nu.
Jag och sonen är dunderförkylda och det är MYCKET troligt
mannens fel, eftersom han mådde likadant förra veckan.
Ont i örat och halsen gör det också....
SKIT!


En god idé kanske...


Tack fina V för ett gott skratt!

Rosor

På jobbet står en stor, fin bukett med rosor.
Lillebror gav mig dem igår vid lunch för att han
tyckte att storasyster behövde muntras upp.

Tack L, jag älskar dig, precis för den du är!

Ont, det gör ont!

F-N!!!
Jag har riktigt ont i halsen och känner mig
inte alls i topptrim.
Tvärt om, riktigt risig...
Igår blev det därför ingen cykling
utan istället shoppades kök på IKEA
som ska upp till stugan.

Jag avskyr att känna mig sjuk!

Berg o dalbanan

Lodrätt stup...
Neråt utav bara helvete!
Jag är inte åksjuk utan älskar karuseller
och då berg & dalbanorna speciellt,
men just den här undrar jag om jag klarar.
Grejar Annisen hela åkturen utan att kräkas
av obehag, eller kanske till och med tuppa av.

Ge mig styrka!!


Hmmm

Igår åt sonens tjej middag med oss.
Varför känns det som att tiden går mycket
snabbare än tidigare?
Jag hänger inte med....
FUCK, snart är jag pensionär!
Jag som inte känner mig en dag äldre än då
samma kille som nu låser in sig i gästrummet med tjejen
låg på mitt bröst efter att han precis tagit sitt första andetag.

Tisdagsträning

Med min förra träning tillsammans med cykelklubben i minnet,
då jag fick soppatorsk och harvade runt mina 6 mil i stort sett ensam
och med världens motvind, hade jag bestämt mig för att skippa
medelgruppen och istället satsa på den lugna gruppen.
Det sket sig redan från start, eftersom vi bara var tre personer
som ville åka lugnt, och med facit i hand var det jättebra.
Jag ville ju egentligen inte åka lugnt utan ligga kring 30 km/h,
vilket är exakt vad medelgruppen ska köra som max,
men förra gången körde de mycket snabbare och dessutom
mycket intervall.

Nåväl, Annisen körde i medelgruppen och det gick superbra.
75 kilometer med en medelhastighet på 28,4 km/h!
Då ska man tänka på att när vi cyklar genom stan,
Hallsta, Sura, Ramnäs och Skultuna går det inte att blåsa på
för fullt utan då dras tempot ner rejält.
Stundtals vräkte regnet ner och det blåste halv storm,
och stundtals sken solen så där alldeles underbart.

Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att det
var en toppenträning och det var så otroligt viktigt för mig
att få känna att jag faktiskt inte är i så dålig form ändå.
Det gäller bara att ladda ordentligt inför en träning
och inte slarva med kosten eller vätskan under dagen.
Gör jag det, ja då är jag rökt direkt.


Måndagslyx

Ja, det är väl inte alla måndagar som bjuder på löjrom, krabba och champagne,
jordgubbar, mango och cholklad, men det gjorde den här.
Vi mumsade i oss en massa gott och har haft en riktigt skön kväll.

Innan maten drog jag en löprunda och det gick superbra.
Jag sprang i lugnt tempo, tyckte jag, men satte i alla fall personbästa
på just den sträckan.
Riktigt nice, eftersom det inte alls kändes bra i lördags!


Puss älskling!


Skumpa och rosor!


Hm....jag fattar egentilgen inte det romantiska med skaldjur, då det är både
kladdigt och svårt att äta det, i alla fall ibland. 
Just den här klon var allt annat än enkel att knäcka.


Min man!!


11 maj 1996



Jag älskar dig!

Helgens affärer

Eftersom mannen är risig och även jag känner av halsen
har helgen blivit riktigt lugn och skön.
Lite fixande på områdets städdag i lördags, en löprunda
och så en fantastisk fest har hunnits med.
Dessutom var jag och mannen i Skultuna i lördags
på fabriksoutleten där och igår var vi till Vingåker.
Varför jag ska dit är egentligen ett mysterium,
eftersom det knappast är jag som står för majoriteten av inköpen.
Nej, det är maken som har en förkärlek till dyra märkeskläder....
Nåväl, jag fick i alla fall med mig ett par svarta stövlar från Tiger
hem och lite annat smått och gott...


Den här fina flasköppnaren köpte jag
i Skultuna i lördags.

Stugan

Här kommer lite bilder från stugan och förra helgen.

Annisen under diskbänken bland rör, isolering och gamla muslortar....
Nu ska det gamla ut och nytt och tätt in. No more gnagare, alltså!!


Golvslipen som mannen gjorde ett fantastiskt jobb med.
Jag tror att han känner sig extra manlig då han kör stora maskiner,
så själv fick jag kämpa med den lilla maskinen längst med alla hörn och kanter.


Attans vad jag slet med vitlasyren, men det blev snyggt!
De nya elementena gjorde verkligen det hela mycket bättre och det är
nog väl investerade pengar eftersom de gamla hade 40 år på nacken.


Hörnskåpet blev blått och nu syns det helt plötsligt.
Om det se lite kalt ut är det för att gardinerna inte är uppsatta än.

Paarty!

Ikväll har jag underbara Lenin och J haft party,
och vilket party sedan.....
God mat och dryck, massor av både trevliga och roliga människor,
både gamla vänner och nya bekantskaper, bra musik,
ja kort sagt allt som behövs för en toppenkväll.

Tack underbara ni för en fab fest!!
Och GRATTIS Lenin!!
25 and looking good!

Pill & Pull....och klädseln var INTE koordinerad innan!!


Puss på dig, vännen!
I LOVE YOU!!

???

Varför har jag alltid lättare att prata med män
än med kvinnor, generellt alltså?
Det ger mig på något sätt mer,
alltså konversationen åker upp några snäpp
och de käns inte så dömmande eller pretantiösa hela tiden.
Dessutom skippas ofta omskrivningar och polerande av ytan.
Mer av "what you see is what you get",
vilket är ganska mycket så som jag är....
Inte alltid, naturligtvis inte...
Kanske är det för att perspektiven är olika
och det finns inte konkurrens på samma sätt.
Jag vet inte,men jag känner mig i alla fall ofta
mer bekväm ibland män.

Tja, det var väl bara det....


Input för själen

Attans vad jag gillar människor
som ger mig energi

Rosa dröm

I går hittade jag den,
min rosa drömklänning.
Slumpen förde mig till den
och om en vecka är den min.
Hängandes på en provdocka hos
en sömmerska satt klänningen med stort K.
Om en vecka får jag hämta den för hon måste
sy in den lite, sedan sitter det helt perfekt.


Kärlek

Kärlek är stor och vid.
Så mycket rymms i dessa bokstäver.
Kärlek gör ont ibland och är allt annat än enkel
och skimmrande i rosa nyanser.
Min kärlek till dig täcker alla nyanser av palettens färger,
från ljuvaste pastellrosa till svartare en helvetet.

Vi har verkligen tuffat på likt två lok på paralella spår undrer åren.
Bredvid varandra, tillsammans...
Utan dig är jag inte komplett.
Det är det som får mig att klara de svarta stunderna.
För tretton år sedan, om några dagar,
var vi i full gång med att planera vårt bröllop.
Annisen, tunn som en sticka och brun som en pepparkaka
och du, utan skägg och med lugg....

Många tyckte nog vi var knasiga som gifte oss då,
så unga, men vad tusan....
Jag bestämde mig att det var dig jag ville ha
redan den där dagen vi träffades för sexton år sedan,
så att gifta sig var ett enkelt beslut.
Nu många år senare kan jag bara konstatera att vi haft,
och har ett fantastiskt liv tillsammans, du, jag och barnen.

Du är min man, min stora kärlek
och du existerar i alla tänkbara nyanser.

LOVE!


Valborgshelg

Med ett stort släp helt fullt med grejer
körde vi upp till stugan i torsdags.

På fredag morgon gick startskottet.
Möbler, mattor, gardiner och allt på väggarna
åkte ut i faslig fart, sedan satte vi igång.
Golv har slipats, tak och väggar har laserats vita,
köksskåp att rivits och nya har börjat byggas,
hörnskåpet är dalablått och nya element är uppsatta.

Vi har hunnit massor...
Undrar varför jag sover så gott där ;-)


Vill ha!

Den här solstolen skulle jag vilja ha uppe i Sälen.
Eller inte en, utan minst två...
Ett italienskt märke, Fiam,
Grymt sköna, stilrena, superlätta och nästan helt
underhållsfria i aluminium.
Något att sitta i vårsolen och sippa rosé i...
Pill o Pull filosoferandes över livet...
Nice!
Tyvärr är de ganska dyra.
Tusen spänn för lite aluminiumrör känns lite magstarkt.
Men fina är de....

Mitt jobb

Förutom "det vanliga" har jag även inslag av:

Kyrkogårdsarbete
Snickare
Förskola
Café
Lokalvård
Restaurang
Sanering
Livsmedelsbutik
....
Ja,det är lite av vad jag fyller min arbetstid med just nu.
Schitzofren, jag??
Nej då!
Det är helt normalt i Annisens värld.


Beslut

Mitt liv är allt som oftast fullt av aktivitet,
både min egen och så  familjens.
Sällan sitter Annisen still och bara är.
Sällan, ja nästan aldrig är mitt huvud tomt på tankar.
Alltid klurar jag på något,
försöker hinna med, vara effektiv, få tiden att räcka till...
Ibland önskar jag att jag kunde stänga av hjärnan,
att bara få den att vara tyst.

Den senaste tiden har jag reflekterat mycket över
varför jag gör saker, ja framför allt vissa saker.
Jag har också kommit på att jag gör en hel del
som jag faktiskt inte vill, egentligen.
Men hallå.....
Alla gör vi väl saker vi inte egentligen vill!
Ja, men det jag menar är att jag VÄLJER att göra
aktiviteter, engagera mig i vissa saker som tar
mycket mer energi av mig än det ger mig tillbaka,
och när saker eller personer konstant dränerar en
på energi och kraft, ja då är det röd flagg som gäller.

På kort tid har jag fattat några beslut som jag haft lite
ångest över att ta.
Det ena var ett ganska enkelt val, faktiskt.
Jag bokade helt sonika av en utbildning nere i Malmö
som skulle innebära att jag skulle vara borta hemifrån
och från jobbet en vecka.
Just nu är det helt omöjligt, både av privata skäl och
det faktum att jag har supermycket på jobbet.

Ett annat beslut jag har tagit är att avsluta ett medlemskap
i en förening, där jag varit med ganska länge.
Visst, det är oftast supertrevligt, men från mig
tar det så jäkla mycket energi och tid som jag vill
lägga på annat som är viktigare för mig.
Jag vet att andra ser det helt tvärt om,
att det ger dem möjligheter och energi och berikar deras liv,
men för mig är det som sagt helt tvärt om.

Varför har jag då så svårt att ta till synes ganska enkla beslut?
Varför hatar jag att välja?

För mig handlar mycket om prestationer,
att vara duktig...
Annisens jävla dilemma....
Du som är så duktig!
Du som alltid är så stark!
Du som klarar dig själv!
Du som alltid haft så lätt för dig!

Om jag väljer fel då???
Om jag väljer bort....
Vad ska de säga när jag väljer bort....
Eller fel...

Jag kan gladeligen ta beslut i stora, viktiga frågor
som rör både ekonomi och människor,
men när det handlar om att säga NEJ TACK till en fest,
ett medelemskap i en "fritidsorganisation",
eller något ännu fånigare som att välja tre smaker till en glass,
ja FAN vad jobbigt jag har då...

Men nu har jag valt....
och valt bort...
och det fina är att jag skiter i vad andra säger.
Annisen har nämligen börjat göra det mer och mer.
Skita i andras åsikter gällande mig själv.
Eller snarare det jag tror att andra tycker.
Saken är ju den att det faktiskt mycket troligen kan vara så
att det knappt är någon som bryr sig...


Mycket

Det är mycket nu...
Återkommer snart
:-)
Puss!

RSS 2.0